7.1
Lagen om grundläggande konstundervisning
1 §.Den grundläggande konstundervisningens syfte och mål. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om den grundläggande konstundervisningens syfte och mål. Det är fråga om en syftesbestämmelse som styr tillämpningen av lagen. Enligt den föreslagna paragrafen är den grundläggande konstundervisningen en utbildning som framskrider målinriktat inom olika konstområden och beaktar elevens färdighetsnivå med målsättningen att stödja elevens uppväxt ända från barndomen, ett livslångt lärande, elevens förhållande till konst och en fortgående utveckling av elevens färdigheter samt främja elevens möjligheter att söka sig till fortsatta studier inom olika konstområden. Syftet med undervisningen är att främja elevernas kreativa förmåga, kulturella delaktighet, en hållbar livsstil och deras personliga välbefinnande.
Med utbildning som framskrider målinriktat avses undervisning som baserar sig på läroplanen. Läroplanen för varje läroanstalt baserar sig på de riksomfattande grunderna för läroplanen, som anger hur undervisningen struktureras samt grunderna för hur studierna inom olika konstområden ska framskrida, konsekvent och långsiktigt, på olika nivåer. Bestämmelser om de nationella grunderna för läroplanen föreslås ingå i 3 §. Med beaktande av elevens färdighetsnivå i undervisningen avses till exempel att färdigheterna inom konstområdet i fråga beaktas i förhållande till elevens ålder samt sociala och språkliga färdigheter. Med stödjande av elevens uppväxt ända från barndomen avses att stödja elevens uppväxt och utveckling inom ramen för studierna samt ta fram elevens studieberedskap och -färdigheter. Den grundläggande konstundervisningen ska alltjämt också stödja ett livslångt lärande, eftersom man kan söka sig till studierna också i vuxen ålder. Undervisningen ska dessutom bidra till elevens förhållande till konst genom positiva och betydelsefulla upplevelser under inlärningen. Deltagandet i undervisningen stärker elevens kunskaper och färdigheter på konstområdet i fråga, och genom det eleven lär sig, utvecklar han eller hon sitt personliga förhållande till den konstart han eller hon utövar, uttolkar och upplever. Undervisningen ska stödja elevens möjligheter att söka sig till fortsatta studier inom olika konstområden, så som yrkesstudier eller högre studier inom olika konstområden.
Deltagandet i grundläggande konstundervisning ska stärka elevens kreativa förmåga. Med elevens kreativa förmåga avses elevens tankeförmåga och mångsidigt kunnande inom ett eller flera konstområden samt till exempel förmåga att ge saker betydelse och kombinera dem på nya sätt. Med kulturellt deltagande avses upplevelsen av samhörighet inom en gemenskap och av delta i den samt kunna påverka den, som uppstår genom undervisningen. Med främjande av det personliga välbefinnandet avses till exempel att stärka elevens emotionella färdigheter och interaktionsförmåga samt sociala kapital, vilka också bidrar starkt till självförtroendet och resiliensförmågan i krislägen.
Den grundläggande konstundervisningen ska enligt förslaget ge eleven förmåga att förstå de sociala, ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna av en hållbar livsstil och därmed lägga grunden för elevens helhetsbetonade välbefinnande och hälsa.
2 §. Utbildningsanordnare. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 2 § i den gällande lagen. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om de aktörer som har rätt att ordna utbildning enligt denna lag. I 1 mom. 1 punkten föreskrivs det att i denna lag avsedd grundläggande konstundervisning kan ordnas av kommunerna. Kommunen är utbildningsanordnare direkt med stöd av denna paragraf, om den med stöd av den kommunala självstyrelsen beslutar ordna grundläggande konstundervisning. Kommunen är således inte skyldig att ordna grundläggande konstundervisning, och behöver inte något separat tillstånd för att ordna sådan utbildning. På utbildningsförvaltningen i kommunen tillämpas kommunallagen (410/2015) och kommunens förvaltningsstadga, som utfärdats med stöd av den. Den kommunala myndighet som anges i kommunens förvaltningsstadga beslutar om ordnandet av utbildningen. Kommunen beslutar till exempel om inom vilka konstområden utbildning ska ordnas samt om undervisningen ska genomföras vid kommunens egna läroanstalter eller på något annat sätt.
I 1 mom. 2 punkten föreskrivs det att grundläggande konstundervisning kan ordnas av de samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser som har beviljats i 5 § avsett tillstånd att ordna utbildning. Samkommuner, registrerade sammanslutningar och stiftelser behöver således ha tillstånd för att ordna grundläggande konstundervisning. Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av anordnartillstånd finns i 5 § i denna lag. Med registrerade sammanslutningar avses sammanslutningar som bildats och registrerats i enlighet med finsk lagstiftning, såsom föreningar, bolag eller andra motsvarande sammanslutningar som utgör en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer.
Med stöd av 1 mom. 3 punkten kan även statliga läroanstalter vara utbildningsanordnare. Möjligheten att ordna grundläggande konstundervisning vid statliga läroanstalter har ansetts behövas kvarstå i lagen, även om denna möjlighet hittills inte har utnyttjats.
I 2 mom. föreskrivs det enligt förslaget att undervisnings- och kulturministeriet beslutar om ordnande av utbildning och om nedläggning av verksamheten vid en statlig läroanstalt med iakttagande av vad som i 5 och 6 § föreskrivs om beviljande och återkallelse av tillstånd. I 5 § föreskrivs det om beviljande av tillstånd att ordna utbildning och i 6 § om ändring och återkallelse av anordnartillstånd.
Grundläggande konstundervisning ges vid läroanstalter för olika konstområden, medborgarinstitut, folkhögskolor och andra läroanstalter. Vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning kan även ordnas annan undervisning i konst och kultur samt annan konst- och kulturverksamhet, men den verksamheten är inte grundläggande konstundervisning och omfattas således inte av statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Det kan till exempel vara frågan om konstfostran vid en läroanstalt som ordnas före de målinriktat framskridande studierna som ingår i lärokursen för grundläggande konstundervisning. Annan konst- och kulturverksamhet kan omfatta till exempel workshoppar och evenemang med konst- och kulturinnehåll.
3 §. Läroplan samt lärokursens dimensionering och omfattning. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om de grunder för läroplanen som fastställs av Utbildningsstyrelsen, om de lokala läroplanerna samt om dimensioneringen och omfattningen av lärokursen för den grundläggande konstundervisningen. Den föreslagna paragrafens 1 och 2 mom. motsvarar i huvudsak 5 § i den gällande lagen. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. fastställer Utbildningsstyrelsen grunderna för läroplanen för lärokursen i grundläggande konstundervisning. Grunderna för läroplanen är en av Utbildningsstyrelsen utfärdad nationell föreskrift enligt vilken respektive läroanstalt ska göra upp sin läroplan. I läroplansgrunderna fastställs målen för och de centrala innehållet i den grundläggande konstundervisningen specifikt för varje konstområde. Enligt förslaget ska läroplansgrunderna i fortsättningen fastställas för en enda lärokurs i stället för som för närvarande enligt två olika, en allmän och en fördjupad lärokurs. Modellen med bara en lärokurs bedöms främja tillgängligheten till grundläggande konstundervisning och kvaliteten på verksamheten bättre än den nuvarande modellen. I läroplansgrunderna ska man enligt förslaget fastställa bland annat lärokursens innehåll, hur studierna byggs upp, tillgodoräknande av studier, erkännande av tidigare förvärvat kunnande samt om arrangemang vid övergång till studier vid en annan läroanstalt.
Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. ska utbildningsanordnaren för varje konstområde godkänna en läroplan som har utarbetats enligt de grunder för läroplanen som avses i 1 mom. Utbildningsanordnaren ska svara för att den läroplan för respektive konstområde som ska följas vid läroanstalten grundar sig på Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för läroplanen för grundläggande konstundervisning. Läroplanen utarbetas i samarbete med andra aktörer med beaktande av varje läroanstalts särdrag, såsom de konstområden som undervisas vid respektive läroanstalt och specialkunnandet i anslutning till dessa, läroanstaltens storlek, samarbetsmodeller samt undervisningssätten eller vilka åldersgrupper eleverna företräder.
Det föreslagna 3 mom. är nytt. Enligt det ska dimensioneringen av lärokursen för grundläggande konstundervisning grunda sig på studiepoäng. I momentet föreskrivs det om ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om dimensioneringen utfärdas genom förordning av statsrådet. Avsikten är att genom närmare bestämmelser på förordningsnivå ange hur många undervisningstimmar som ska ges för en studiepoäng.
Det föreslagna 4 mom. är nytt. Enligt det omfattar lärokursen i grundläggande konstundervisning 50 studiepoäng. När eleven har avlagt de 50 studiepoäng som ingår i lärokursen, har han eller hon rätt till ett avgångsbetyg. Eleven kan dock om han eller hon så önskar och förutsatt att utbildningsanordnaren möjliggör detta, också slutföra lärokursen för den grundläggande konstundervisningen som en helhet som omfattar mer än 50 studiepoäng. Genomförandet av den fördjupade del som en elev eventuellt kan avlägga efter 50 studiepoäng stöds också genom de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen.
4 §. Samarbete vid anordnande av utbildning. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om samarbete mellan utbildningsanordnare och mellan dem och andra aktörer vid anordnande av grundläggande konstundervisning. Genom samarbeten mellan utbildningsanordnare och genom avtal om samarbete mellan dem och andra aktörer säkerställs tillgängligheten till grundläggande konstundervisning på bägge nationalspråken.
Paragrafens 1 mom. motsvarar i huvudsak första meningen i 4 § 1 mom. i den gällande lagen. I 1 mom. föreskrivs att utbildningsanordnaren kan ordna utbildning tillsammans med andra utbildningsanordnare. Utbildningsanordnare enligt 2 § 1 mom. kan enligt förslaget till exempel avtala om att ordna grundläggande konstundervisning så att den delvis ordnas av en annan utbildningsanordnare, exempelvis i fråga om vissa delar som ingår i lärokursen. Sådana kommuner som är utbildningsanordnare kan dessutom avtala om till exempel kommunvisa elevplatser i enlighet med 13 § 2 mom. i denna lag samt genomföra andra avtalsenliga arrangemang genom vilka kommunerna utökar tillgängligheten till grundläggande konstundervisning för sina invånare. Vid samarbete mellan sådana kommuner som är utbildningsanordnare iakttas 8 kap. i kommunallagen. I princip begränsar den rätt till statsandel för grundläggande konstundervisning enligt antalet undervisningstimmar eller det tillstånd att ordna utbildning som beviljats en utbildningsanordnare en överföring av hela ansvaret för anordnandet av utbildningen på någon annan utbildningsanordnare.
Paragrafens 2 mom. motsvarar i huvudsak andra meningen i 4 § i den gällande lagen. Paragrafens 2 mom. föreslås innehålla bestämmelser om att utbildningsanordnaren kan ordna utbildningen så att en registrerad sammanslutning eller stiftelse, som inte har ett i 5 § avsett anordnartillstånd, genomför grundläggande konstundervisning på grundval av ett avtal. Utbildningsanordnaren svarar därvid för att utbildningen ordnas i enlighet med denna lag. Med en avtalspart enligt paragrafens 2 mom. avses en sådan sammanslutning eller stiftelse som ger undervisning vars verksamhet inte finansieras med statsandel för grundläggande konstundervisning enligt antalet undervisningstimmar. Utbildningsanordnaren kan enligt förslaget till exempel avtala med en privat förening om att föreningen tillhandahåller sådana studier eller utbildningsdelar som ingår i lärokursen för den grundläggande konstundervisningen vid en läroanstalt som föreningen är huvudman för. Utbildningsanordnare ska liksom för närvarande svara för lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter när denne skaffar utbildning i enlighet med 4 § i den gällande lagen. Offentliga förvaltningsuppgifter är beslut om elevantagning samt om elevavgifter, för vilka utbildningsanordnaren inte genom avtal kan överföra ansvaret för på en registrerad sammanslutning eller stiftelse. Avsikten är inte att ändra på nuläget i fråga om utbildningsanordnares lagstadgade uppgifter eller ansvar. Det bör beaktas att utbildningsanordnarens rätt till statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning eller tillstånd att ordna utbildning i princip begränsar överföringen av genomförandet av alla studier som ingår i lärokursen till en registrerad sammanslutning eller stiftelse.
Vid ordnandet av utbildning enligt 2 mom. ska lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) beaktas, om det är fråga om upphandling som omfattas av lagens tillämpningsområde. Dessutom bör bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1501/1993) beaktas vid ordnandet av utbildningen bl.a. så att undervisningen uppfyller villkoren i 39 och 40 §.
5 §. Tillstånd att ordna utbildning. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 3 § i den gällande lagen. Paragrafens 1 mom. föreslås innehålla bestämmelser om att undervisnings- och kulturministeriet på ansökan inom ramen för statsbudgeten kan bevilja en samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning samt rätt till statsandel. Beslutet grundar sig på ministeriets helhetsprövning där man utöver statsbudgeten även ska beakta de villkor som anges i paragrafens 2 mom.
Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att en sökande ska beviljas anordnartillstånd. Ett sådant tillstånd kan beviljas en sökande som har de yrkesmässiga, verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar som behövs för att ordna den utbildning ansökan gäller på ett ändamålsenligt sätt. En ytterligare förutsättning är att den utbildning som sökanden ordnar är behövlig med beaktande av det nationella eller regionala utbildningsbehovet och utbildningsutbudet. Utbildning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst. Med yrkesmässiga förutsättningar avses till exempel att läroplanerna har utarbetats i enlighet med de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för läroplanen och att läroanstalten har ett tillräckligt antal anställda som uppfyller de föreskrivna behörighetsvillkoren. Med behövliga verksamhetsförutsättningar avses till exempel en etablerad undervisningsverksamhet och samarbetsformer i anslutning till ordnandet av utbildning eller undervisningsverksamhet samt tillgängliga lokaler, inventarier eller undervisningsmateriel. Med ekonomiska förutsättningar avses till exempel en ändamålsenlig ekonomi och ekonomiplanering inom utbildningsverksamheten. I fråga om det riksomfattande eller regionala utbildningsbehovet och utbildningsutbudet granskas vilken annan grundläggande konstundervisning som genomförs i de kommuner där utbildningsanordnaren i fortsättningen avser att ordna grundläggande konstundervisning. Syftet med undervisningsverksamheten inom den grundläggande konstundervisningen får inte vara att eftersträva ekonomisk vinst, och en privat sammanslutning får till exempel inte dela ut dividend till en aktieägare eller ge en aktieägare eller någon annan som deltar i verksamheten någon annan ekonomisk fördel.
I 3 mom. finns bestämmelser om innehållet i ett anordnartillstånd. I tillståndet anges de kommuner i vilka grundläggande konstundervisning ordnas, undervisningsspråken, konstområden samt övriga behövliga villkor som gäller ordnandet av utbildningen. Andra behövliga villkor som hänför sig till ordnandet av utbildning kan till exempel gälla genomförandet av undervisningen på riksnivå med hjälp av distansförbindelser. I tillståndet anges som undervisningsspråk båda eller det ena av Finlands nationalspråk, men undervisning kan utöver nationalspråken också ges på andra språk.
Paragrafens 4 mom. innehåller ett bemyndigande enligt vilket bestämmelser om förfarandena för ansökan om tillstånd samt om de handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.
6 §. Ändring och återkallelse av tillstånd att ordna utbildning. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 3 § 3 mom. i den gällande lagen. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. beslutar undervisnings- och kulturministeriet efter ansökan av utbildningsanordnaren om ändring och återkallelse av tillstånd att ordna utbildning. Vid behandlingen av ansökan ska de förutsättningar som föreskrivs för beviljande av anordnartillstånd iakttas i tillämpliga delar. Utbildningsanordnaren ska meddela om förändringar, såsom att det har skett förändringar i verksamheten vid den läroanstalt som anordnartillståndet gäller eller att utbildning inte längre ordnas i de kommuner eller inom de konstområden som anges i anordnartillståndet. I så fall beslutar ministeriet om ändring av anordnartillståndet. Dessutom ska utbildningsanordnaren meddela om den beslutar att upphöra med ordnandet av grundläggande konstundervisning. I så fall återkallar ministeriet anordnartillståndet.
Enligt 2 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet regelbundet följa upp att förutsättningarna för tillstånd att ordna utbildning uppfylls. Uppföljningen kan ske till exempel genom att be utbildningsanordnaren redogöra för hur de yrkesmässiga, funktionella och ekonomiska förutsättningarna har uppfyllts.
I 3 mom. föreskrivs det om situationer där ett tillstånd kan ändras eller återkallas utan ansökan. Förutsättningarna i den föreslagna bestämmelsen motsvarar i huvudsak de förutsättningar för återkallande av tillstånd som anges i 3 § 3 mom. i den gällande lagen. Tillståndet behöver dock inte nödvändigtvis återkallas i sin helhet, utan även en ändring av tillståndet kan utgöra en tillräcklig åtgärd. Tillståndet kan återkallas, om det är uppenbart att anordnandet av utbildningen har upphört även om utbildningsanordnaren inte har ansökt om återkallande av tillståndet. Till skillnad från nuläget föreskrivs det dessutom att ett lagstridigt förfarande väsentligt ska vara i strid med lagen för att tillståndet ska kunna ändras eller återkallas på basis av detta. Den föreslagna formuleringen motsvarar bättre kraven enligt de allmänna rättsprinciperna för förvaltningen på att en myndighet utövar sin behörighet enbart för ändamål som är godtagbara enligt lag och att myndighetens åtgärder ska stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas med dem. Till exempel om undervisning inom något konstområde ordnas väsentlig i strid med den föreslagna lagen eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, ska rätten att ordna utbildning inom konstområdet i fråga kunna strykas ur tillståndet utan att detta i övrigt påverkar tillståndet att ordna utbildning.
Bestämmelser om hörande av utbildningsanordnaren och om annat förfarande vid ändring eller återkallande av tillstånd att ordna utbildning finns i den förvaltningslag (434/2003) som tillämpas som allmän lag. Dessutom föreskrivs i det föreslagna 3 mom. att ministeriet ska ge utbildningsanordnaren möjlighet att avhjälpa bristerna inom en skälig tid innan tillståndet återkallas ändras eller återkallas. Bestämmelsen är ny jämfört med den gällande lagen, och begränsar ministeriets prövningsrätt samt garanterar utbildningsanordnarens rättsskydd. Utbildningsanordnaren ska vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna utan obefogat dröjsmål eller, om bristerna inte kan avhjälpas omedelbart, lägga fram en plan för avhjälpande av bristerna, vars godtagbarhet ministeriet ska bedöma innan det fattar något beslut i ärendet. Tillståndet kan enligt förslaget trots vidtagna åtgärder eller planer ändras eller återkallas, om undervisnings- och kulturministeriet bedömer att åtgärderna eller planerna inte är tillräckliga eller genomförbara.
7 §. Samarbete. Paragrafen är ny. I paragrafen föreskrivs det om samarbetet mellan de utbildningsanordnare som avses i 2 § 1 mom. och om samarbetet med andra aktörer. Enligt den föreslagna paragrafen ska utbildningsanordnaren bedriva verksamheten i samarbete med övriga utbildningsanordnare som avses i denna lag samt vid behov med andra aktörer. Samarbetet inom den grundläggande konstundervisningen kan till exempel hänföra sig till strategisk utveckling av verksamheten, en mångsidig utveckling av pedagogiken inom undervisningen och lärmiljöerna samt till anordnande av undervisning eller samarbete om lokaler. Samarbetet kan dessutom gälla utveckling och genomförande av undervisning på bägge nationalspråken. Med andra aktörer som behövs avses i detta sammanhang, till exempel offentliga eller privata läroanstalter för grundläggande konstundervisning som omfattas av annan statsandelsfinansiering än statsandelsfinansiering per undervisningstimme, övriga läroanstalter, aktörer inom småbarnspedagogiken eller skolor, eller andra offentliga eller privata aktörer inom konst- och kultursektorn, ungdomssektorn eller social- och hälsovården. Samarbetet kan till exempel gälla främjande av samarbetet mellan småbarnspedagogiken och den grundläggande konstundervisningen eller stärkande av samarbetet mellan hobbyverksamhet för unga och grundläggande konstundervisning enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet som avses i ungdomslagen (1285/2016) eller stödjande av studievägar för elever som avancerar mot en professionell karriär.
Utgångspunkten för samarbetet är de lokala förhållandena och resurserna för utbildningsanordnarna, såsom det geografiska läget, den regionala befolkningsstrukturen, de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten, lokaler som lämpar sig för undervisning eller andra motsvarande omständigheter. Samarbetet kan också gälla annan konst- och kulturverksamhet som ordnas i samband med grundläggande konstundervisning.
8 §. Ansvarsuppgift Paragrafen är ny. I paragrafens 1 mom. föreskrivs enligt förslaget om att syftet med en ansvarsuppgift inom den grundläggande konstundervisningen är att genomföra och utveckla modeller och bästa praxis som anknyter till pedagogiken, verksamhetskulturen, lärmiljöerna och tillgången till undervisning på nationalspråken vid läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen samt främja samarbetet mellan utbildningsanordnare på nationell och regional nivå. Syftet med ansvarsuppgiften är att förbättra tillgängligheten till och tillgången till samt kvaliteten på den grundläggande konstundervisningen. Målet är att stärka samarbetet mellan aktörerna och en effektiv resursanvändning. Det kan till exempel vara fråga om samordning av verksamhet, kommunikation eller sådan pedagogisk utveckling av verksamheten som baserar sig på aktuell kunskap och som är verkningsfull och där nyttan av den är omfattande och riktar sig till så många läroanstalter som möjligt som genomför grundläggande konstundervisning.
Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. kan undervisnings- och kulturministeriet på ansökan bevilja ansvarsuppgiften till en sådan kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse eller en statlig läroanstalt som med tanke på skötseln av denna uppgift har mångsidig kännedom om grundläggande konstundervisning på nationell eller regional nivå, samt tillräckliga resurser för att sköta denna uppgift. Beslutet ska grunda sig på ministeriets helhetsprövning.
I 3 mom. föreskrivs det enligt förslaget om indragning av ansvarsuppgiften. Ansvarsuppgiften ska kunna återkallas endast i händelse av väsentlig försummelse. För att en sådan uppgift ska få återkallas krävs dessutom att aktören trots anmärkningar inte har rättat till sin försummelse.
Den föreslagna paragrafens 4 mom. innehåller ett bemyndigande enligt vilket närmare bestämmelser om innehållet i och ansökan om ansvarsuppgiften utfärdas genom förordning av statsrådet.
9 §. Statsandel. Den föreslagna paragrafens 1 mom. motsvarar 11 § 1 mom. i den gällande lagen. Enligt 1 § föreslås en kommun som ordnar grundläggande konstundervisning få statsandel enligt antalet invånare i kommunen så som föreskrivs i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021).
Paragrafens 2, 3 och 4 mom. motsvarar 11 § 2 mom. i den gällande lagen, dvs. utbildningsanordnare som fått tillstånd att ordna utbildning ska fortsättningsvis beviljas kalkylerad statsandel enligt antalet undervisningstimmar. Liksom för närvarande ska kommunerna kunna ansöka om rätt till statsandel förhållande till antalet undervisningstimmar. På kommunens ansökan och i fråga om beslut i anslutning till ansökan tillämpas de bestämmelser om ansökan om samt beviljande, ändring och återkallande av tillstånd att ordna utbildning som avses i 5 och 6 §. Bestämmelser om den kalkylerade statsandel som baserar sig på antalet undervisningstimmar inom den grundläggande konstundervisningen finns dessutom i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
10 §.Fastställande av antalet prestationer Paragrafen är ny. I paragrafen föreskrivs det om omständigheter som ska beaktas vid fastställandet av antalet prestationer inom den grundläggande konstundervisningen. Enligt paragrafens 1 mom. ska ministeriet, när det fastställer antalet prestationer som läggs till grund för statsandelen för grundläggande konstundervisning i enlighet med 49 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beakta det antal undervisningstimmar som genomförts vid utbildningsanordnarens läroanstalt under de tre föregående finansåren, det faktiska elevantalet och antalet elever som slutfört lärokursen samt den regionala tillgången till detta slags utbildning.
Liksom i nuläget ska undervisnings- och kulturministeriet för varje utbildningsanordnare besluta om antalet undervisningstimmar per läroanstalt som används som kalkylerad statsandelgrund. Enligt 49 § 1 mom. i finansieringslagen fastställer ministeriet årligen det antal prestationer som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret. Utfallet av antalet undervisningstimmar granskas utifrån uppgifterna i Utbildningsstyrelsens statistik över statsandelar enligt medeltalet av det faktiska antalet undervisningstimmar för de tre föregående åren. Avsikten är att viktningen av de faktiska antalet undervisningstimmar som beaktas vid fastställandet av antalet prestationer ska vara 93 procent i det inledande skedet av ibruktagandet av finansieringsmodellen. Således grundar sig största delen av det antal prestationer som fastställs på antalet undervisningstimmar och bildar en så kallad grunddel av antalet prestationer.
Utfallet av det faktiska elevantalet samt antalet elever som slutfört lärokursen ska granskas utifrån uppgifterna i Utbildningsstyrelsens statistik över statsandelar också utifrån det faktiska elevantalet under de tre föregående åren och antalet elever som slutfört lärokursen. Avsikten är att viktningen av det elevantal som ska beaktas vid fastställandet av antalet prestationer och antalet elever som slutfört lärokursen ska vara 7 procent i början av ibruktagandet av finansieringsmodellen och fördela sig så att 6 procent av prestationerna fastställs på basis av elevantalet och 1 procent på basis av antalet elever som slutfört lärokursen. Denna andel på 7 procent utgör enligt förslaget en så kallad tilläggsdel till antalet prestationer. Beräkningen ska vara proportionell, dvs. vid fastställandet av prestationerna beaktas läroanstaltens faktiska elevantal i förhållande till samtliga elever inom grundläggande konstundervisning. Vid fastställandet av antalet prestationer beaktas likaså antalet elever som slutfört läroanstaltens lärokurs i förhållande till samtliga elever som slutfört den grundläggande konstundervisningens lärokurs.
Avsikten är att viktningen av det faktiska elevantalet och antalet elever som slutfört lärokursen vid fastställandet av antalet prestationer stegvis ska höjas under årens lopp, så att viktningen av det faktiska antalet undervisningstimmar som beaktas vid fastställandet av antalet prestationer senast år 2040 ska uppgå till minst 75 procent, och viktningen av elevantalet och antalet elever som slutfört lärokursen sammanlagt högst 25 procent.
Genom att beakta den regionala tillgången till utbildning strävar man efter att trygga tillgången till grundläggande konstundervisning också i sådana områden där befolkningen minskar särskilt i fråga om barn och unga. Avsikten är att på lång sikt se till att elevernas möjligheter att delta i grundläggande konstundervisning inte äventyras oskäligt. Avsikten är att detta ska genomföras genom att man i det skede finansieringsmodellen tas i bruk i fråga om de prestationer som fastställs som grund för statsandelen för de nuvarande utbildningsanordnarna som får statsandel fastställer en miniminivå per läroanstalt (s.k. tillgänglighetsnivå), som är 60 procent av medeltalet av de fastställda antalet undervisningstimmar under de tre föregående åren. Avsikten är att miniminivån i fortsättningen ska fastställas också för alla nya statsandelsaktörer i det skede då behövliga uppgifter finns att tillgå. Om antalet faktiska undervisningstimmar vid utbildningsanordnarens läroanstalt sjunker till eller under den fastställda miniminivån, beviljas finansiering för alla faktiska undervisningstimmar vid läroanstalten.
I statsbudgeten bestäms förutom det anslag som kan användas för statsandelen även det maximala antalet undervisningstimmar som används som kalkylerad statsandelsgrund. Maximiantalet prestationer enligt statsbudgeten begränsar antalet undervisningstimmar som fastställs som beräkningsgrund för statsandelen, och de fastställda antalet undervisningstimmar motsvarar inte helt det faktiska antalet undervisningstimmar. Det föreslås att fördelningen mellan musik och andra konstområden slopas i budgeten i fråga om det maximala antalet prestationer som används som beräkningsgrund för statsandelen. Avsikten är att eventuella negativa konsekvenser av finansieringsmodellen för antalet prestationer som fastställs som grund för statsandelen begränsas från fall till fall så att minskningen av antalet prestationer som utbildningsanordnaren ska finansiera är högst 8 procent per år. Om utbildningsanordnaren driver flera läroanstalter, är avdraget högst 8 procent per år för respektive läroanstalt.
Enligt 2 mom. ska i det faktiska antalet undervisningstimmar enligt 1 mom. inte inkluderas sådana per elev avlagda undervisningstimmar som överstiger 1 500 undervisningstimmar per lärokurs. I det faktiska antalet elever inkluderas inte sådana som redan fått 1 500 timmar undervisning per lärokurs vid läroanstalten. Läroanstalterna bör enligt förslaget ha aktuella uppgifter om antalet elever och antalet undervisningstimmar, eftersom det antal undervisningstimmar per elev som finansieras på statsandelsbasis kan vara högst 1 500 undervisningstimmar. Genom begränsningen på 1 500 undervisningstimmar eftersträvas att främja tillgängligheten för alla. Avsikten är att föreskriva exakt om det maximala antalet prestationer per elev och lärokurs vid läroanstalten som kan användas för fullföljande av lärokursen och förvärvande av det kunnande som uppnås genom lärokursen. Efter att de mål för den grundläggande konstundervisningens lärokurs som anges i grunderna för läroplanen har uppnåtts och efter högst 1 500 undervisningstimmar, ska platser frigöras för nya elever. Det föreslagna maximiantalet undervisningstimmar på 1 500 gör det möjligt att uppveckla det fördjupade kunnande hos elever inom olika konstgrenar som utbildningsformen ger. 1 500 timmar undervisning är 200 timmar mer än den nuvarande fördjupade lärokursens kalkylerade omfattning. Den kalkylerade omfattningen har dock tolkats på olika sätt vid läroanstalterna, och variationsintervallet i fråga om omfattningen av de studier som eleverna genomfört inom olika konstområden och vid olika läroanstalter och som finansierats med statsandelsfinansiering för grundläggande konstundervisning har varit betydande, och den mängd undervisning som eleverna fått per lärokurs har inte genomförts jämlikt vid läroanstalterna.
11 §.Statsunderstöd. Den föreslagna paragrafen motsvarar i huvudsak 11 § 3 mom. i den gällande lagen. Enligt paragrafens 1 mom. kan utbildningsanordnaren, inom ramen för det anslag som beviljats i statsbudgeten, beviljas statsunderstöd. Därtill kan för skötseln av en sådan ansvarsuppgift som avses i ovan 8 § beviljas statsunderstöd. Bestämmelser om beviljande av statsunderstöd finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
I 2 mom. föreskrivs det att statsunderstöd också kan beviljas för investeringar. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller investeringsunderstöd är enligt förslaget Tillstånds- och tillsynsverket. På investeringsunderstöd tillämpas inte lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
12 §. Personal. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 9 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen. I första meningen i 1 mom. föreskrivs att en läroanstalt som ger grundläggande kostundervisning ska ha en rektor som svarar för verksamheten och tillräckligt många ordinarie lärare för att kunna ordna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Rektorstjänsten eller rektorsuppgiften kan vara gemensam för flera läroanstalter, men rektorn ska de facto kunna svara för läroanstaltens verksamhet. Rektorn ansvarar således för ledningen av läroanstalten, även om det vid läroanstalten finns till exempel en biträdande rektor eller prorektor. Läroanstalten ska ha ett tillräckligt antal lärare i ordinarie tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. Genom ett tillräckligt antal ordinarie lärare tryggas bland annat en långsiktig utveckling av undervisningsverksamheten och läroanstaltens verksamhetskultur samt verksamhetens kvalitet, kontinuitet och genomslag vid läroanstalten.
Vad som är ett tillräckligt antal ordinarie lärare beror på de till exempel vilka konstområden som det undervisas i, elevantalet samt om undervisningen ges individuellt eller som gruppundervisning. Det ska också få finnas annan personal vid läroanstalten.
I den andra meningen i 1 mom. föreskrivs det att bestämmelser om behörighetsvillkoren för rektor och lärare utfärdas genom förordning av statsrådet. För närvarande finns bestämmelser om behörighetsvillkoren för rektorer och lärare inom grundläggande konstundervisning i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998).
Paragrafens 2 mom. motsvarar delvis 9 § 3 mom. i den gällande lagen. Med stöd av momentet kan Tillstånds- och tillsynsverket av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren för rektor. Tillstånds- och tillsynsverket kan därmed också bevilja den sökande tillstånd att avvika från examensvillkoren och de villkor som ställs på studierna. Särskilda skäl kan till exempel hänföra sig till sådan kompetens som sökanden förvärvat på annat sätt och som kan anses vara tillräcklig, såsom lång erfarenhet av ledningsuppgifter eller någon annan särskild kompetens.
13 §.Elevantagning Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om elevantagning. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 6 § 1 mom. i den gällande lagen. Enligt 1 mom. beslutar utbildningsanordnaren om antagning av elever. Utgångspunkten är att utbildningsanordnaren svarar för antagningen av elever och de administrativa beslut som gäller detta. Antagningen av elever är en väsentlig del av utbildningsanordnarens helhetsansvar och gäller anvisandet av elevplatser samt fördelningen av lärarresurserna i läroanstalterna.
Enligt 2 mom. kan en annan utbildningsanordnare än en statlig läroanstalt ingå avtal om att reservera elevplatser på basis av den sökandes hemkommun eller bostadsort. I ett sådant avtal kan kommunen avtala om kvoter för kommuninvånare eller motsvarande omständigheter. Enligt förslaget ska ett avtal där sökande från de kommuner som ingår avtalet ges företräde vid antagningen av elever kunna ingås mellan en eller flera kommuner eller utbildningsanordnare.
Enligt 3 mom. ska likvärdiga antagningsgrunder tillämpas på elevantagningen. Utbildningsanordnaren fattar således beslut om grunderna för antagningen av elever och om urvalsförfarandet. Urvalsförfarandet ska iaktta likställighetsprincipen och övriga grundlagsenliga principer. Enligt 3 mom. får utbildningsanordnaren vid antagningen ge företräde åt sökande på basis av ett sådant avtal som avses i 2 mom., till sökande från den egna kommunen i utbildning som ordnas av kommunen ock till sökande som är under 18 år när studierna inleds. Företräde får endast ges i en situation där det finns fler sökande än av utbildningsanordnaren erbjudna platser. Bestämmelsen förpliktigar inte utbildningsanordnaren att använda sig av möjligheten att ge företräde, utan lämnar avgörandet till utbildningsanordnarens prövning.
Enligt 6 § 1 mom. i Finlands grundlag är alla lika inför lagen. Ifrågavarande jämlikhetsbestämmelse kompletteras av diskrimineringsförbudet enligt 6 § 2 mom. i grundlagen. Enligt det får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Exempel på orsaker som anknyter till person är bland annat boningsort (RP 309/1993 rd, s. 47).
Bestämmelsen om företräde enligt avtal och enligt boningsort har fogats till det gällande 6 § 2 mom. genom lag år 2000 (518/2000). I grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 9/2000 rd) om regeringens proposition med förslag till den lagen (RP 10/2000) bedömde utskottet företrädesbestämmelsen i relation till diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. grundlagen. Enligt utlåtandet får diskrimineringsförbudet ännu större betydelse genom att 16 § 2 mom. grundlagen föreskriver att det allmänna ska säkerställa lika möjligheter för var och en att enligt sin förmåga och sina särskilda behov också få annan än grundläggande utbildning. Vid bedömningen av huruvida det fanns ett enligt 6 § 2 mom. i grundlagen godtagbart skäl för den föreslagna bestämmelsen om elevantagning, konstaterade grundlagsutskottet att grundläggande konstundervisning är en frivillig uppgift för kommunerna som de kan åta sig med stöd av självstyrelsen. På så sätt eftersträvar kommunerna i överensstämmelse med l § 3 mom. kommunallagen att främja sina invånares välfärd. Enligt utlåtandet eftersträvar en kommun samma mål när den med hjälp av ett avtal om finansiering och elevplatser vill tillförsäkra sina invånare möjligheter att få grundundervisning i konst hos någon annan huvudman. Utskottet anser därmed att de föreslagna bestämmelserna om elevantagning kan betraktas som ett godtagbart skäl i enlighet med 6 § 2 mom. grundlagen och i sista hand går tillbaka till den kommunala självstyrelsen enligt 121 § grundlagen.
Enligt 1 § 2 mom. i den gällande kommunallagen ska kommunen främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Därmed vore det ändamålsenligt att föreskriva om saken på motsvarande sätt som i gällande lag.
En bestämmelse om företräde som grundar sig på den sökandes ålder i enlighet med paragrafens 3 mom. 3 punkten som är ny jämfört med gällande lag föreslås också, och ska gälla alla sökande som inte fyllt 18 år oavsett till vilken utbildningsanordnare ett barn eller en ung person under 18 år. Därmed ska också en statlig läroanstalt som fungerar som utbildningsanordnare om den så önskar kunna tillämpa den föreslagna prioriteringsbestämmelsen. Syftet med att ge sökande företräde på grund av ålder är att trygga och främja tillgängligheten till grundläggande konstundervisning för barn och unga under 18 år. Bestämmelsen ska också ge utbildningsanordnaren en laglig grund för att verka till förmån för barnets bästa i situationer där det finns ett begränsat antal elevplatser att tillgå. Det föreslås att åldersgränsen för eleven ska bestämmas från och med tidpunkten för inledandet av studierna. Detta förtydligar tillämpningen av åldersgränsen och förhindrar att det uppstår ett tolkningsproblem relaterat till tiden mellan tidpunkten för inlämnandet av ansökan och tidpunkten för inledandet av studierna. Den föreslagna åldersgränsen på 18 år grundar sig på artikel 1 i barnkonventionen, där med barn avses varje människa som inte fyllt 18 år.
Vid givande av företräde ska principen om likställdhet iakttas i enlighet med 3 mom. Detta innebär att 6 § 2 mom. i grundlagen och diskrimineringslagen ska iakttas när företräde ges. Företräde kan således endast ges i enlighet med den grund som föreskrivs i 2 mom. och de sökande får inte försättas i ojämlik ställning på grunder som strider mot diskrimineringsförbudet, så som kön, språk, religion, ursprung eller funktionsnedsättning. Givande av företräde får inte leda till oskälig ojämlikhet, utan ska ställas i relation till och vara motiverad i enlighet med lagens syfte.
Den föreslagna paragrafens 4 mom. motsvarar delvis 6 § 2 mom. i den gällande lagen. Enligt det föreslagna momentet ska utbildningsanordnaren ange hur företräde ges och på vilka grunder det sker i anslutning till ansökningsförfarandet. Detta ökar öppenheten och säkerställer de sökandes rättsskydd i och med att de på förhand känner till på vilka grunder antagningen av elever görs. I elevantagningen kan företräde som ges på grund av ålder till exempel ges genom att ge tilläggspoäng i inträdesprovet eller på något annat motsvarande sätt. Enligt 4 mom. får de elever som i ett antagningsförfarande ges företräde på basis av ett avtal eller sin bostadsort högst utgöra hälften av de elever som ska antas, och de alla ska uppfylla den kunskaps- och färdighetsnivå samt förmåga som förutsätts i elevantagningen.
Det föreslagna 5 mom. är nytt. I momentet föreskrivs att bestämmelserna om elevantagning i 2–4 mom. inte ska tillämpas på en elev som under studiernas gång övergår till att bli elev vid en annan läroanstalt, när övergången grundar sig på ett samarbete mellan dessa läroanstalter i fråga om genomförandet av undervisningen i enlighet med 4 §. Avsikten är att en elev som redan har antagits som elev inom grundläggande konstundervisning ska ha möjlighet att slutföra hela lärokursen i en situation där utbildningen ordnas som ett samarbete i enlighet med 4 § i denna lag. Det kan till exempel gälla en situation där en elev fullgör lärokursen för den grundläggande utbildningen vid två olika läroanstalter. Därmed kan en elev först antas som elev vid den ena läroanstalt och sedan avlägga en del av studierna vid den andra läroanstalten. Detta förutsätter samarbete och överenskommelser om de studier som ingår i lärokursen och hur dessa delar ska genomföras. I en sådan samarbetssituation ska eleven enligt förslaget ha möjlighet att avlägga hela lärokursen, dvs. om eleven övergår från den ena läroanstalten till den andra, ska det antagningsförfarande som föreskrivs i denna paragraf inte längre tillämpas på eleven, utan han eller hon ska ha möjlighet att fortsätta studierna i enlighet med lärokursen så att de slutförs. Det ska sålunda vara möjligt för en elev att slutföra de studier som ingår i lärokursen för ett visst konstområde, om eleven fått beslut om att han eller hon har antagits som elev vid en läroanstalt i en situation där utbildningen ordnas som ett samarbete i enlighet med 4 § i denna lag.
14 §.Elevavgifter. Den föreslagna paragrafen motsvarar i huvudsak 12 § i den gällande lagen. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. kan skäliga avgifter för undervisningen tas ut av eleverna. Skäligheten för de avgifter som tas ut av eleverna ska bedömas i förhållande till undervisningens omfattning och kvalitet samt kostnaderna för den. I momentets andra mening föreskrivs om elevens rätt att av utbildningsanordnaren på begäran få ett beslut om den avgift som tas ut. Den föreslagna bestämmelsen om rätten att få ett beslut om elevavgiften anknyter till 10 § 2 mom. i den gällande lagen och är jämfört med den paragrafen ny till den del det är eleven som förutsätts begära att få ett beslut. Därigenom innebär den en ändring jämfört med nuläget, i och med att beslut om en elevavgift endast fattas på elevens begäran. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att minska utbildningsanordnarens administrativa börda i fråga om beslutsfattande om elevavgifter, utan att för den skull inskränka på elevernas rättssäkerhet. Den föreslagna bestämmelsen sammanhänger med 17 och 18 §, där det föreskrivs om ändringssökande som gäller elevavgifter.
Enligt 2 mom. kan den kommun som är utbildningsanordnare fastställa avgifter till olika belopp för elever från den egna kommunen och för andra elever. Om andra utbildningsanordnare än statliga läroanstalter har ingått ett avtal sinsemellan om kostnadsfördelningen för anordnandet av utbildningen, kan kommunen dessutom bestämma att elevavgifterna ska vara olika stora för de elever som omfattas av avtalet jämfört med avgiften för andra elever.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 9/2000 rd) bedömt vad som är en skälig avgift och avgifter av olika storlek och konstaterat att det på grund av den kommunala självstyrelsen finns godtagbara skäl för olika stora elevavgifter. Grundlagsutskottet betonade dock att elevavgifterna måste i vilket fall som helst alltid vara skäliga på det sätt som nämns i den föreslagna bestämmelsen och att skillnaderna mellan avgifterna inte får vara oskäligt stora.
I 3 mom. föreskrivs det om dröjsmålsränta på avgifterna och om avgifternas utsökbarhet. Enligt den föreslagna bestämmelsen får en årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av räntelagen (633/1982), om en avgift enligt denna lag som tas ut av den studerande inte har betalts på förfallodagen. Avgiften är enligt förslaget direkt utsökningsbar och bestämmelser om indrivning av den finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Att den dröjsmålsränta som avses i momentet läggs till fakturan för elevavgiften eller att avgiften överförs till indrivning är till sin natur förvaltningsuppgifter av teknisk natur som hänför sig till behandlingen av betalningar och inbegriper inte något självständigt beslutsfattande. Sådana uppgifter i anslutning till faktureringen av elevavgifterna behöver således inte utbildningsanordnaren sköta själv, till exempel i sådana fall där utbildningen ordnas i enlighet med 4 § 2 mom. i lagen.
15 §.Bedömning av elevens kunnande samt betyg och intyg. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 8 § i den gällande lagen. Enligt 1 mom. är syftet med elevbedömningen att handleda och sporra eleverna i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevens kunnande ska bedömas mångsidigt. Det handlar en bedömning av nivån på elevens kunnande i fråga om kunskaper och färdigheter. Beslut om bedömningsmetoder och -sätt fattas enligt förslaget av utbildningsanordnaren i enlighet med läroplansgrunderna.
I 2 mom. föreskrivs det att bedömningen av kunnandet ska göras och beslut om bedömningen fattas av en lärare vid läroanstalten. Bestämmelsen är ny i förhållande till den i den gällande lagen. Genom bestämmelsen åläggs elevens lärare, som är förtrogen med elevens kunnande och hur elevens studier framskrider, ansvaret för bedömningen. Om eleven har flera lärare, kan lärarna gemensamt besluta om bedömningen av elevens kunnande.
Enligt 3 mom. ska en elev som slutfört lärokursen i grundläggande konstundervisning ges ett avgångsbetyg. Bestämmelsen är till denna del ny i förhållande till den i den gällande lagen. Enligt förslaget lyfts elevens rätt till ett avgångsbetyg upp på lagnivå så att det kunnande eleven förvärvat i den grundläggande konstundervisningen kan identifieras och erkännas bättre än för närvarande. Erkännande och identifiering av kunnande som eleven förvärvat inom den grundläggande konstundervisningen gäller till exempel att sådant kunnande som eleven förvärvat inom grundläggande konstundervisning tillgodoräknas inom andra utbildningsformer eller om att sådant kunnande och sådana färdigheter som eleven tillägnat sig inom den grundläggande konstundervisningen erkänns och utnyttjats inom andra livsområden. Syftet med avgångsbetyget är att påvisa de studier eleven avlagt samt på vilken nivå hans eller hennes kunnande bedöms vara. Utbildningsanordnaren ska svara för att eleven får ett avgångsbetyg. Enligt samma moment beslutar Utbildningsstyrelsen i grunderna för läroplanen om elevbedömningen, andra intyg som ges till eleven samt om uppgifterna som ska antecknas i betyget eller något annat intyg. Med andra betyg och intyg avses till exempel intyg över deltagande i undervisningen eller ett partiellt intyg.
16 §.Ny bedömning av elevens kunnande samt omprövning av bedömningen. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om en ny bedömning och om omprövning av elevens kunnande. Bestämmelsen motsvarar delvis 10 § 1 mom. i den gällande lagen. Enligt den föreslagna paragrafen får bedömningen av elevens kunnande inte överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven, eller eleven själv om han eller hon har fyllt 15 år, kan hos läraren eller lärarna begära ny bedömning inom två månader från delfåendet av bedömningen eller avgörandet. Skillnaden jämfört med den gällande lagens 10 § 1 mom. är att utöver vårdnadshavaren ska också någon annan laglig företrädare för eleven samt den elev som fyllt 15 år själv ha rätt att söka ändring. Rätten för eleven och elevens vårdnadshavare eller någon annan företrädare ska vara parallella rättigheter. Elevens rätt att själv begära omprövning står i samklang med bestämmelsen i förvaltningslagens (434/ 2003) 14 § 3 mom., enligt vilken en minderårig som har fyllt femton år och hans eller hennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare har rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderåriges person eller personliga fördel eller rätt. Om elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven, eller en elev som fyllt 15 år är missnöjd med den nya bedömningen eller med det avgörande genom vilket begäran har avslagits kan i frågavarande person begära omprövning av bedömningen hos rektorn inom två månader från delfående av bedömningen eller avgörandet.
17 §.Begäran om omprövning. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om beslut i vilka ändring kan sökas genom begäran om omprövning. Det är fråga om beslut som gäller beviljande, ändring eller återkallelse av tillstånd att ordna utbildning eller rätt till statsandel per undervisningstimme, såsom beslut om elevantagning och elevavgifter. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 10 § 2 mom. i den gällande lagen. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. får omprövning begäras hos undervisnings- och kulturministeriet i ett beslut som avses i 5 och 6 § samt 9 § 3 mom. Det är fråga om beviljande, ändring eller återkallande av anordnartillstånd samt om förvaltningsbeslut som gäller rätten till statsandel per undervisningstimme.
I 2 mom. föreskrivs det enligt förslaget att elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven, eller eleven själv om han eller hon har fyllt 15 år, får hos Tillstånds- och tillsynsverket begära omprövning i ett sådant beslut om antagning av eleven och i ett sådant beslut om elevavgift som avses i 13 och 14 §. I fråga om sökande av ändring i ärenden som gäller elevantagning föreskrivs enligt förslaget på motsvarande sätt som för närvarande en besvärstid på 14 dagar, eftersom det gäller ärenden som är av brådskande natur. Det innebär också att tiden för sökande av ändring börjar löpa från och med delgivningen av beslutet till eleven eller elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven.
I 3 mom. föreslås en informativ hänvisning till vad som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Allmänna bestämmelser om begäran om omprövning finns i 7 a kap. i förvaltningslagen. Detta innebär bland annat att tiden för att söka ändring i ett beslut enligt 1 mom. är 30 dagar.
18 §. Sökande av ändring hos förvaltningsdomstol. I den föreslagna paragrafen föreskrivs att det beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär som gäller elevantagning ska på motsvarande sätt som för närvarande anföras inom en besvärstid på 14 dagar, eftersom det gäller ärenden som är av brådskande natur. Sökande av ändring inleds i och med delgivningen av beslutet till eleven eller elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för eleven. Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som gäller elevavgift eller elevantagning får enligt förslaget inte överklagas genom besvär. Detta är förenligt med andra lagar som gäller utbildning, såsom gymnasielagen (714/2018) och lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Ett förvaltningsbeslut som gäller elevantagning handlar inte om en subjektiv rätt, utan om ett beslut som är underkastat utbildningsanordnarens prövning, till exempel i fråga beslut där antalet elevplatser är begränsat. Elevavgifterna är inte avgifter av skattenatur, utan avgifter som tas ut för undervisning, och avgiftens skälighet kan därför bedömas i ett förvaltningsförfarande.
Det föreslagna 2 mom. innehåller en informativ hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
19 §. Rätt att få information och anmälningsrätt. Innehållet i den föreslagna paragrafen är delvis nytt. I 1 mom. föreskrivs det enligt förslaget om utbildningsanordnarens skyldighet att ge de statliga myndigheterna inom utbildningsförvaltningen de uppgifter som förutsätts för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen. I den gällande lagen finns inga särskilda bestämmelser om dessa myndigheters rätt att få andra uppgifter än sådana som behövs för fastställande av finansieringen. En regelbunden insamlingen av uppgifter behövs bland annat för att följa upp att villkoren i tillstånden av att ordna utbildning uppfylls och till stöd för utvecklingen av ifrågavarande utbildningsform. Motsvarande bestämmelse finns i annan gällande lagstiftning som gäller utbildning.
Den föreslagna paragrafens 2 mom. motsvarar 9 a § i den gällande lagen, men bestämmelsen har förtydligats genom att det till det föreslagna momentet fogats en preciserande hänvisning till personalen vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning. Således föreskrivs enligt förslaget att den som hör till personalen vid en läroanstalt för grundläggande konstundervisning trots tystnadsplikten har rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en gärning som hotar liv eller hälsa, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.
20 §. Utvärdering av utbildningen. Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 § i den gällande lagen. I syfte att förbättra utvecklingen av den grundläggande konstundervisningen och förutsättningarna för elevernas lärande ska utbildningsanordnaren i enlighet med 1 mom. utvärdera genomförandet av den utbildning utbildningsanordnaren ordnar och den undervisning som ges. Utbildningsanordnaren ska också regelbundet delta i extern utvärdering av sin verksamhet. Externa utvärderingar görs bland annat av Nationella centret för utbildningsutvärdering. Utbildningsanordnaren ska publicera de centrala resultaten av de utvärderingar som utbildningsanordnaren har ordnat. Detta gäller utbildningsanordnarens egen bedömning samt bedömningar som görs av en utomstående aktör.
I 2 mom. föreslås ett bemyndigande som motsvarar den gällande bestämmelsen, enligt vilket närmare bestämmelser om utvärdering och utvecklande av den får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om utvärdering av utbildning samt om utvecklande av den finns i statsrådets gällande förordning om utvärdering av utbildning (1061/2009).
Den föreslagna paragrafens 3 mom. innehåller en informativ hänvisning till lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Bestämmelsen motsvarar den i den gällande lagen.
21 §. Straffrättsligt tjänste- och skadeståndsansvar. Paragrafen är ny.I paragrafen föreslås bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar till den del uppgifterna för personalen hos en privat utbildningsanordnare omfattar offentliga förvaltningsuppgifter. I utbildningsanordnarens verksamhet kan sådana offentliga förvaltningsuppgifter omfatta uppgifter som hänför sig till antagningen av elever enligt 13 § och fastställande av elevavgifter enligt 14 §. Hänvisningen till straffrättsligt tjänsteansvar betonar kravet på att offentliga förvaltningsuppgifter ska utföras lagenligt och omsorgsfullt.
Enligt förslaget sköts offentliga förvaltningsuppgifter vid en kommunal, samkommuns eller statlig läroanstalt av personal i tjänsteförhållande, för vars del det inte behöver föreskrivas särskilt om straffrättsligt tjänsteansvar.
Med avseende på skadeståndsansvar föreslås paragrafen för tydlighetens skull innehålla en hänvisning till skadeståndslagen.
22 §. Ikraftträdande. I 1 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om lagens ikraftträdande. Den föreslagna lagen om grundläggande konstundervisning avses träda i kraft den 1 augusti 2027.
Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. upphävs den gällande lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Samtidigt upphävs förordningen om grundläggande konstundervisning (813/1998), som utfärdats med stöd av bemyndigandet av detta i den lagen.
Det föreslagna 3 mom. innehåller en sedvanlig hänvisningsbestämmelse, enligt vilken en hänvisning till den upphävda lagen någon annanstans i lagstiftningen avser efter ikraftträdandet av den föreslagna lagen en hänvisning till den lagen.
Paragrafens 4 mom. föreslås innehålla bestämmelser om att 10 § i lagen ska tillämpas första gången på det antal prestationer som läggs till grund för statsandelen för finansieringsåret 2028. Genom bestämmelsen säkerställs det att förfarandena för beräkning av statsandelarna kan genomföras enligt en ändamålsenlig tidtabell.
23 §. Förordningar som förblir i kraft. I paragrafen föreslås bestämmelser om att de förordningar som utfärdats med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft.
24 §. Övergångsbestämmelse om tillstånd att ordna utbildning samt om rätt att få statsandel. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. förblir tillstånd att ordna utbildning som beviljats med stöd av den upphävda lagen i kraft vid ikraftträdandet av den lag som föreslås, och utbildningsanordnare som avses i den upphävda lagen får fortsätta sin verksamhet som utbildningsanordnare enligt den lag som föreslås här. Det bör beaktas att ministeriet enligt 6 § 2 mom. regelbundet följer upp att förutsättningarna för tillstånd att ordna utbildning uppfylls. Ministeriet har för avsikt att i början av övergångsperioden följa upp att förutsättningarna för de gällande anordnartillstånden uppfylls i samband med Utbildningsstyrelsens insamling av basuppgifter.
Med stöd av 2 mom. i den föreslagna paragrafen förblir ett beslut som har meddelats med stöd av den upphävda lagen och i vilket kommunen har beviljats rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar i kraft vid den föreslagna lagens ikraftträdande. Ministeriet har också för avsikt att i början av övergångsperioden följa upp att förutsättningarna enligt de beslut som fattats för kommunerna uppfylls i samband med Utbildningsstyrelsens insamling av basuppgifter.
Med stöd av 3 mom. i den föreslagna paragrafen kan undervisnings- och kulturministeriet utan ansökan enligt 5 § ändra sådana anordnartillstånd som avses i 1 mom. och sådana beslut som avses i 2 mom. så att tillståndet gäller lärokursen enligt 3 § i den lag som föreslås här. Det är fråga om att ändra de tillstånd att ordna utbildning och beslut som beviljats med stöd av den upphävda lagen, så att det till dem fogas rätt att undervisa enligt lärokursen i de nya läroplansgrunderna. Ändringen föreslås vara avgiftsfri, eftersom den företas utan en sådan ansökan som förutsätts i lagen om grunderna för avgifter till staten (152/1990).
25 §.Övergångsbestämmelse som gäller grunderna för läroplanen samt läroplanerna. Med stöd av den föreslagna paragrafens 1 mom., ska en läroplan som utarbetats enligt den upphävda lagen och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den iakttas tills Utbildningsstyrelsen fattar beslut om ibruktagandet av de grunder för läroplaner som avses i 3 § 1 mom. i den lag som här föreslås och läroplaner som utarbetats enligt dem. Utbildningsstyrelsen ska enligt förslaget godkänna grunderna för läroplanen så att läroplaner som utarbetats enligt dessa kan tas i bruk senast den 1 augusti 2028. Avsikten är att läroplansgrunderna förnyas åren 2026—2027 så att det reserveras skäligt med tid för att utarbeta de nya läroplanerna.
Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. ska utbildningsanordnaren, efter ikraftträdandet av den lag som föreslås och före grunderna för läroplanen enligt denna lag och läroplaner som utarbetats i enlighet med dem har tagits i bruk anta en elev för att slutföra lärokursen för grundläggande konstundervisning enligt de läroplaner som utarbetats i enlighet med grunderna för läroplaner enligt den upphävda lagen.
26 §.Övergångsbestämmelse om omfattningen av den utbildning som förs i den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning. I den föreslagna paragrafen är det fråga om en övergångsbestämmelse med stöd av vilken uppgifter om lärokurser i enlighet med de grunder för läroplanen som meddelats med stöd av den upphävda lagen, dvs. enligt den allmänna eller den fördjupade lärokursen, fortfarande kan föras in i den nationella informationsresursen för undervisning och utbildning.